Polisen i ny rapport: 26 matcher kunde ha stoppats under 2019

Ordningsläget på 26 fotbollsmatcher under 2019 var så dåligt att det fanns laglig grund för att stoppa dem.
Det skriver Polismyndigheten i en rapport – som får skarp kritik från Svensk Elitfotboll.
– Vi hoppas att rapporten förpassas till ett arkiv, säger generalsekreteraren Mats Enquist.

Den här artikeln har tillkommit i samarbete med Dagens Nyheter

Inför fotbollssäsongen 2019 ändrade polisen sitt arbetssätt i samband med fotbollsmatcher. Den nya metodiken innebar en mer repressiv inriktning och en tydligare tillämpning av den så kallade villkorstrappan där kollektiv bestraffning står i fokus. Inriktningen blev kraftigt ifrågasatt av supportrar, klubbar och förbund under ett år där säkerhetsläget runt fotbollsmatcherna försämrades.

Under 2020 har de allra flesta matcherna spelats utan publik på grund av covid-19, men nu har Polisen gjort klart en utvärdering av sin villkorsgivning i samband med fotbollsmatcher. I rapporten, som Dagens Nyheter och Fotboll Sthlm/Fotboll Skåne har tagit del av, bedömer Polisen att blott hälften av fotbollsmatcherna på elitnivå har ett gott säkerhetsläge.

”Polismyndighetens uppfattning är att det under 2019, precis som 2018, anordnats alltför många fotbollsmatcher där ordnings- och säkerhetsläget varit dåligt eller mycket dåligt” står det i rapporten.

Polisen skriver vidare att 26 fotbollsmatcher – samtliga i storstadsregionerna – kunde ha upplösts på grund av dåligt ordningsläge. Bilden som beskrivs av myndigheten är problematisk.

”Ordningsproblem vid fotbollsevenemang förekommer bland annat i form av pyroteknikanvändning, beträdande av spelplan, kraftigt berusade och narkotikapåverkade besökare, våldsamt upplopp samt forceringar av entréer för att föra in pyroteknik. Under fotbollssäsongen 2018 brändes fler än 1000 pyrotekniska pjäser bara i Stockholm och det kastades rökbomber, knallskott och begicks våldsbrott inne på läktarna, vilket drabbar alla besökare” skriver polisen och fortsätter:

”Under 2019 har ordningsproblemen fortsatt och brottsanmälningar upprättats avseende bland annat misshandel, upplopp, framkallande av fara för annan och skadegörelse.”

Polisen skriver också att uppskattningsvis 4000 pyrotekniska pjäser har bränts av på läktarna under året och att problemen runt matcherna är som störst i storstadsregionerna.

Mats Enquist, generalsekreterare för Svensk Elitfotboll, delar inte Polisens bild. Han är mycket kritisk till myndighetens hårdföra strategier runt fotbollen som han beskriver som kontraproduktiva. Han tycker heller inte att utvärderingen är seriöst gjord.
– Vi står inte bakom rapporten, vi vill inte ens vara en del av den eftersom vi är helt oeniga i många av beskrivningarna och slutsatserna. Vi hoppas att rapporten förpassas till ett arkiv, för den hade varit ett effektivt stopp på all form av samverkan.

Enligt Mats Enquist har fotbollsförbundet och Svensk Elitfotboll, som företräder klubbarna i Allsvenskan och Superettan, inte tagits på allvar i rapporten.
– Det presenterades först som en intern utvärdering, men när vi fick se en preliminär version förstod vi att den hade ett annat syfte. Det kändes mer som ett försvarstal av polisens arbete än en utvärdering. Våra synpunkter hade inte tagits upp på ett rättvist sätt.

Enquist menar att rapporten ger en falsk bild av svensk klubbfotboll.
– Vi står inte bakom beskrivningen om hur det är att gå på fotboll. Det låter som att det är direkt farligt, vilket är väldigt långt ifrån sanningen. Det har tvärtom blivit tryggare under många år fram till 2019 då polisens repression ledde till låsningar istället för lösningar.

I somras tog Noa, nationella operativa avdelningen, över Polisens huvudansvar kring idrottsfrågor istället för region Stockholm. Enligt Mats Enquist har det lett till att Svensk Elitfotboll efter en lång tids utebliven dialog haft möten med Polisen på slutet.
– Jag vet inte varför den här ”utvärderingen” dök upp nu. De möten som vi har haft på slutet med polisens nya grupp som jobbar med idrotten har varit positiva. Samtalen har tack och lov inte byggt på de ensidiga slutsatserna från rapporten, utan förts i en konstruktiv anda. Vi hoppas att det kan fortsätta på det sättet.

Kristin Sylten vid Stockholmspolisen är en av dem som står bakom rapporten. Enligt henne är läget mycket allvarligt med pyroteknik på läktarna.
– Ja, vi är oroliga för att pyrotekniken vid något tillfälle ska orsaka att det händer någonting på läktaren, att det blir en incident, säger hon.

En anledning till att matcher faktiskt inte har avbrutits är enligt Kristin Sylten att säkerhetsläget skulle kunna förvärras ytterligare om så hade skett.
– Om ordningsläget är svårhanterat eller okontrollerbart, då har vi möjlighet att upplösa. Sedan måste man ta i beaktande vad det innebär att upplösa också. Det kan bli större konsekvenser. Ordningsstörningen just där och då kan vara mer allvarlig och ebba ut. Det är många parametrar som ska in där, men möjligheten finns att göra det.

Svensk Elitfotboll delar inte alls rapportens slutsatser och ville inte ens vara med i den.
– Det är kopplat till att vi ser lite olika på ordningsläget på matcherna. Det är inte så konstigt egentligen, för vi har olika uppdrag och ser läget från olika perspektiv. Och sedan har vi uppföljningssystem som mäter lite olika saker. Vi frågar kanske mer om pyroteknik än vad de gör i sina rapporter. Men jag måste säga att jag tycker att vi har haft en väldigt bra dialog med Svenska fotbollförbundet och Sef under året, och vi är medvetna om att vi har olika uppfattningar. Vi enades om att det här är en rapport som myndigheten stod bakom, sedan är det viktigaste det framåtblickande arbetet, och där har vi många gemensamma förslag och planer om hur vi ska komma tillrätta med ordningsstörningar framöver. Så där är vi helt överens.

När man gör en utvärdering av tillämpningen av villkorsgivningen förväntar förväntar man sig kanske att det ska vara en utvärdering av hur effektiv den har varit och hur ordningsläget har påverkats. Men det verkar inte ha varit syftet?
– Nej, för syftet har inte varit huruvida vi ska plocka bort villkorsstegen, utan hur vi ska förtydliga och förbättra arbetet. Vi behövde få in synpunkter på vårt arbete. Det är också kopplat till statskontorets rapport som säger att vi lägger för mycket resurser på fotbollsmatcher och att vi inte är tillräckligt offensiva i vårt villkorsarbete. Så det har aldrig varit ett alternativ att plocka bort det. Sedan är det ganska nytt det här, och vi behöver lite mer tid för att få det att fungera bra. Men vi behöver också bli mer transparenta och ha en förutsägbarhet i det här med villkorsstegen och det är där vi känner att vi har ett arbete att göra.

Ni skriver till exempel att det gått från 1 000 pyrotekniska pjäser 2018 till 4 000 förra året. Drar ni några slutsatser av det?
– Nu är det alltid svårt att uppskatta exakt antal pyrotekniska pjäser, för det är en uppskattning, men det var ju en protest mot villkorsstegen, man gjorde protestbränningar under 2019. Det framgick av banderoller också, att man var arg på polisen.

Du tycker att det är för tidigt att utvärdera om den nya tillämpningen kan vara effektiv?
– Det här var nytt både för polisen och arrangörerna, så vi behöver utveckla vårt arbete i det här, och det kommer vi att göra. Det kommer att bli bättre på alla sätt. I rapporten redogjorde vi för att man har en större förståelse för att vi använder oss av villkorsstegen, och det blev många bra dialoger med klubbarna när man i de olika regionerna pratade om saker och förklarade varför vi använder oss av villkorsstegen, för det tar också tid att förankra. Alla kanske inte förstår varför vi använder oss av den.