Konst- eller naturgräs – Vilket är att föredra?
Genom ett antal år har man i sitt eget huvud tagit ställning till den pågående debatten som pågått när det kommer till konstgräs kontra naturgräs inom fotbollen.
Självklart blir man ibland offer för sin egen nostalgi, och kanske i överkant romantiserar doften av nyklippt gräs, glidtacklingar i regnet och obarmhjärtigheten till en något ojämn gräsmatta i ett avgörande moment i säsongens viktigaste match.
Den här artikeln är en annons
Har man som jag samtidigt bott norr om polcirkeln i ett antal år av sin ungdom griper samma nostalgi tag i en när man minns timmarna man spenderat på en frusen grusplan med isbroddar i kängorna i väntan på att våren skall komma.
Med det slår logiken in, och man börjar automatiskt väga fördelarna med konstgräs kontra naturgräs.
Det är ingen hemlighet att så många som 8-9 av 10 fotbollsspelare föredrar naturgräs, men vad är det bästa för utveckling, breddidrott, kvaliteten på fotboll, skador och ekonomi.
Åsikter om fakta
Det är ingen tvekan om att talangutveckling är beroende av konstgräs, särskilt i dom norra delarna av Skandinavien där man kanske bara har en fungerande gräsmatta 2-3 månader om året.
Detta är tydligt när man ser dagens generation fotbollsspelare som har växt upp på konstgräs, och därmed är vana med det snabba spel som detta underlag ger.
Men hur ser det ut när man kommer upp på elitnivå, och vad säger forskningen och statistiken om för- och nackdelarna med konstgräs?
Ett argument som ständigt kommer upp är risken för skador, men Centrum för idrottsforskning fastslår att allvarliga skador som att korsband som går av, och andra akuta skador inte är större på naturgräs kontra konstgräs.
Däremot slås det fast att överbelastningsskadorna är fler och att det finns en risk för fler korta skador som leder till under fyra veckors frånvaro, men denna tendens verkar inte vara så rungande att det kan utesluta andra anledningar, såsom att det snarare handlar om byta mellan olika underlag och klimat.
När det kommer till det ekonomiska aspektet kommer det fram i en utredning gjort av Kultur- och fritidsnämnden i Kalmar att även om en naturgräsplan är både billigare att installera och underhålla kan en naturgräsplan normalt användas mellan 150-200 timmar per år.
Det innebär mellan 3-8 timmar fotboll per vecka under säsong. Detta att jämföra med en konstgräsplan som har en verkningsgrad på 1600-2000 timmar per år, eller 30-35 speltimmar per vecka.
Även om utredningen fastslår att det är ungefär 30 % dyrare i drift med en konstgräsplan så är nyttjandegraden av en naturgräsplan bara en fjärdedel av den förstnämnda.
Vi ser samtidigt att ett ökande antal elitklubbar väljer att byta till antingen konstgräs eller hybridgräs, och idag spelar ca. hälften av klubbarna i Allsvenskan på konstgräs.
I Sverige kan vi idag hitta ca. 1300 konstgräsplaner, och även om miljöaspektet är något det strids om när det kommer till det granulat som används är det ingen tvekan om att fotbollen överlag har haft nytta av utvecklingen.
Hjärna vs hjärta
Så vilket är att föredra?
Med handen på hjärtat måste jag erkänna att även fast mina barndomsminnen och fotbollsälskaren i mig skulle önska att alla skulle kunna spela på en slät fin naturlig gräsmatta är dagens realitet en annan.
Fördelarna med konstgräs väger tyngre än dom flesta nostalgiromantiserade poäng och argument jag kan komma med, och jag måste medge att konstgräs är vägen att gå.
Jag vill ju trots allt se vacker fotboll på TV och live på arenan i åren som komma skall.
Min röst går till konstgräs och dom kommande generationer bollkonstnärer som växer fram.
Hur konstgräs fungerar
Vill du kanske starta enskild firma inom konstgräs gäller vissa regler och industristandarder.
Under konstgräsmattan, där strån sticker upp ur ett lager av sand och gummikulor har man en mjuk matta, som igen läggs på en grusbädd.
Konstgrässtråna är ca. 40 millimeter långa och står i ett 10 millimeter tjockt sandlager och ett 15 millimeter tjockt lager av fyllnadsmaterial, oftast bestående av gummigranulat, och således blir den fria stråhöjden 15 millimeter.
En annan variant är att man lägger konstgräsmattan direkt på grusbädden, men använder sig av tjockare lag av sand och gummigranulat med längre strån.
Vid underhåll av konstgräsplaner måste man regelbundet borsta upp denna för att jämna ut sand och granulat, samtidigt som att man reser upp nedtrampade strån.
När det kommer till standard och godkännande av konstgräsplaner indelar Svenska Fotbollsförbundet detta i 2 olika klasser, för breddfotboll och elitfotboll.
Elitfotbollens klassificering följer UEFAS och FIFAS regelverk, och kräver en så kallad FIFA 2 star-certifiering.
Samtidigt testas elitfotbollens konstgräsplaner en gång om året.
Då undersöks bland annat stötdämpning, deformation, vattengenomsläpplighet, vridmotstånd, men också hur högt en boll studsar på underlaget och hur långt bollen trillar när den släpps med en viss fart.