Ole Törner: Lite om lillejulafton, Alves och Nanasi
Allt är Afonso Alves ”fel”.
Eller kanske Hasse Borgs…
När MFF idag lillejulafton den 23 december presenterade en efterlängtad kontraktsförlängning med Sebastian Nanasi kändes det som ett led i upprätthållandet av en tradition. MFF ska komma med en tidig julklapp den 23:e och kommunikationsavdelningen ska inte tro att julledigheten börjat.
Men när man kollar är det rätt tunt på affärer på lillejul.
Därmed inte sagt att det inte är en riktigt bra nyhet för MFF med Nanasi. Det är det nämligen.
Afonso Alves blev klar 23 december 2003. Enligt mig är han fortfarande den bäste utländske spelaren i MFF någonsin. Om Jari Litmanen spelat mer hade jag ändrat mig. Men Alves var riktigt bra – och en tidig julklapp.
Efter det har följande hänt på lillejulafton:
Daniel Theorin in från från Lyn 2006.
Simon Thern in från Helsingborgs IF 2011.
Sedan har det även klingat till i utkorgen ett par gånger.
Tobias Grahn lämnade MFF 2004.
Omid Nazari lämnade MFF 2011.
Johan Dahlin lämnade MFF 2013.
Nu kom det alltså en förlängning.
Sju affärer på mindre än 20 år samma datum är förvisso rätt mycket.
Men långt ifrån alla har varit positiva. Daniel Theorin satte ju inte några djupare avtryck, att Johan Dahlin lämnar kan aldrig vara bra – tack och lov för MFF kom han tillbaka – och Tobias Grahn kunde och borde fått ut så mycket mer, både av sin karriär och tiden i MFF. Till exempel.
Sebastian Nanasi däremot. För mig finns det ingen tvekan. Han har en stor framtid i MFF.
Kontraktsförlängningen sänder dessutom helt rätt signaler.
I mars skrev han på ett kontrakt till och med 2023. Mindre än ett år senare förlänger han och MFF det till och med 2025. Därmed blir han en av spelarna i truppen med längst kontrakt.
Många tycker säkert att han borde spelat mer redan i år.
Jag kan hålla med. Men bara delvis.
Tycker att matchningen och inslussningen påminner väldigt mycket om hur det såg ut med Mattias Svanberg. Där går det knappast att klaga på resultatet.
Mattias höll sig cool och sa att så länge han såg en uppåtgående kurva med mer matchtid varje säsong var han lugn och tålmodig. Sebastian Nanasi har samma inställning.
I år fick han spela massvis under försäsongen och 13 matcher av 30 i Allsvenskan (sex starter, sju inhopp). Hans insats som starter hemma mot Chelsea FC var dessutom en riktig höjdare!
Nästa år tar han nästa steg.
Han gick in i säsongen som en stor talang och går ur den som en större talang.
Försvarsspelet, spelet utan boll och att orka med intensiteten längre perioder behövde förbättras. Han har utvecklat allt detta, inte minst arbetsinsatsen. En offensiv spelare i MFF måste jobba väldigt mycket med Jon Dahl Tomasson som tränare.
Att Sebastian Nanasi alltid framstår som en väldigt klok och mogen 19-åring är heller inte fel.
