Matchen som ändrade Dennis Olssons 2021: ”Den var rätt avgörande”
Ibland kan en sekvens ändra en hel säsong.
Fråga bara Dennis Olsson.
– Den där starten kom helt rätt, säger han till Fotboll Skåne om matchen mot IK Brage som blev hans genombrottsmatch i HIF.
När alla sprang mot målet så stannade Dennis Olsson upp. Brandur Hendrikssons frispark kunde ändå inte hamna på hans skalle, så han letade efter en fri yta för att hoppas på en retur. Det blev kalabalik, bollen gick upp i luften, en passiv Brage-spelare hade svårt att veta var bollen var, och Olsson stormade fram.
1-0 efter 219 sekunder mot IK Brage. Den kommande halvtimmen var han nära ett andra mål, han fixade varningar på två Brage-spelare, och det var ingenting i hans insats som tydde på att det bara var hans andra start i Superettan.
– Jag skulle säga att den matchen var rätt avgörande, säger Olsson.
– En balja direkt i matchinledningen och sedan fortsatte det på det spåret. Det blev sedan en liten petning i kvalet, vi behövde göra något efter Västerås-matchen, men en godkänd höst med facit i hand.
– Men den där starten kom helt rätt. Den starten var välförtjänt av det jag känner och av det jag har hört från till exempel tränarna. Sedan kom målet och det gav ytterligare självförtroendeboost.
Känner du att de här fyra-fem starterna ändrade din syn på hela förra året?
– Det skulle jag nog säga. Jag hade lite problem i början: corona, hade lite problem med höften, och sedan bröt jag stortån. Men jag fick mer och mer förtroende, inhopp i nästan varje match, och sedan kom de här starterna.
Han hade sett bra ut under sina korta inhopp under våren och sommaren, men det var starterna under de sista omgångarna som var hans primära speltid under året. På drygt 500 minuters speltid i ligaspel och kval gjorde han ett mål och fyra assist. Ett starkt poängsnitt per spelad minut.
Samtliga fyra assist var inlägg, och tre av gångerna var det van den Hurk som var målskytten. Det fick van den Hurk att kalla Olsson för ”lite av min favoritspelare i laget” till Kvällsposten.
Är det ett epitet som Olsson kan rikta tillbaka till van den Hurk?
– Jo, självklart. Han gör oerhört många nickmål, rör sig i rätt ytor, en boxspelare. Vi hittar varandra riktigt bra.
– Jag har alltid blivit drillad som vänstermittfältare, även på sjumanna. Då har det blivit naturligt att hitta de där inläggslägena.
Med sin snabbhet och sina fina inlägg hade han en stark säsong i Division 1 år 2020. Att komma in i HIF tog dock tid.
– 2021 var mest bara att komma in i det så snabbt som möjligt. Att börja leva och andas fotboll på ett helt annat sätt. Successivt jobba sig in, ta nya kliv, göra poäng, börja få speltid, visa sig i U21-matcherna.
– Det var mycket runt omkring fotbollen. På träningarna var det ju skillnad, med tempo och styrka, men också hur man lever runt omkring, med mat och sömn och hur ofta man är uppe sent på nätterna. Hela den biten. Att leva fotboll på ett annat sätt. Det var den största förändringen.
– Nu går det på rutin och man har mer koll på helheten. Man har varit här i ett år och den stora utmaningen nu blir allsvenskan. Vi har några som har varit där tidigare, men jag är ju lite av en valp i sammanhanget. Jag får vara extra lyhörd och vara förberedd på att saker kan hända. Det är det som kräver extra uppmärksamhet.
Hur var det att ha med sig sin gamla tränare Lindström hit förra året?
– Han hjälpte ändå en hel del. Han blev en trygg punkt.
– Han är ändå min tränare och ska bestämma och hela den biten, men att ha den punkten att luta sig mot om det skulle vara något bekymmer… Det var skönt att ha honom här.
HIF har i dag träningsmatch mot Hvidovre. I HIF:s lag saknas Lindegaard, Landgren, Tsouka, Voelkerling Persson, Göransson, Almadjed, Olsson, och Al Hamlawi på grund av skador, rehab, och sjukdomar. Anthony van den Hurk fått ledigt av privata skäl. Spelarna med från P19 är Ervin Gigovic, Anton Nilsson, Amin Al Hamawi, Vilgot Carlsson, och Leo Frigell Jansson.
Foto: Bildbyrån
