MFF:s nystart blev även Malin Gunnarssons: “Glädjen hade tagits ifrån mig”
Hon hade vunnit Allsvenskan och Elitettan – och tänkte lägga av.
Men när chansen att representera MFF uppstod, bestämde hon sig för att vinna resten av serierna också.
– Jag har aldrig tyckt om fotboll så mycket som jag gör nu. Det är tack vare MFF, säger Malin Gunnarsson till Fotboll Skåne.
”Vad är det? Vad behöver ni för boll?”
”En basketboll.”
I telefonintervjun som klämts in på lunchrasten, hinner inte Malin Gunnarsson svara på ens den första frågan innan hennes uppmärksamhet stjäls i ett klassrum på Gunnesboskolan i Lund.
”Ni får den här bollen. Sedan kommer jag ta ett samtal på telefon härinne.”
– Förlåt. Jo, precis. Jag har vunnit alla serier utom Division 1. Det är denna säsong kvar. Sedan är alla vunna.
Malin Gunnarsson tänker nog inte på det själv. Men hennes ord ger uttryck för en självklarhet i att MFF ska vinna också Division 1, redan i år. En självklarhet som uppskattas i MFF-land. Efter att på bortaplan ha besegrat IFK Göteborg i premiären, seriens förmodat tuffaste motstånd, pekar ännu mer på att hon får rätt.
Fakta: Malin Gunnarssons seriesegrar
Allsvenskan 2015 med FC Rosengård.
Elitettan 2016 med LB07.
Division 4 2020 med MFF.
Division 3 2021 med MFF.
Division 2 2022 med MFF.
Division 1 2023 med MFF 2023?
Men fotbollsframgångarna började i uppväxtens Löddeköpinge, med mamma Susanne som tränare i moderklubben IF Lödde.
– Där fick jag mitt intresse. Jag spelade med ett och två år äldre. Vi var väldigt bra, vann mycket och hade många framgångar, berättar MFF:s ytterforward.
Bland annat deltog Lödde i Mästarcupen, dit bara de bästa flicklagen i Sverige blev inbjudna.
– Det var vi och så var det lag som AIK… Verkligen en upplevelse att vi var ett av de lagen. Vi kom trea och slog nog just AIK i placeringsmatchen.
Även pappa Mats och storebrodern Marcus har alltid varit starkt fotbollsintresserade. Tillsammans utgör de en riktig fotbollsfamilj.
– Hade jag inte haft min mamma som tränare hade jag inte varit där jag är idag. Hon byggde upp mig från start och har stöttat mig till idag på flera plan. Hon har betytt mycket för att jag har kunnat hantera motgångar, säger Gunnarsson och tillägger bror Markus betydelse:
– Han har aldrig givit mig en lätt match. Det har inte varit någon fördel som lillasyster. Man har fått kämpa på.
Under uppväxten har de spelat mycket boll tillsammans i hemmets trädgård. Därtill fick hon hänga på brodern och hans kompisar.
– Men då fick man ibland bara stå i mål. Fast då var man nöjd ändå eftersom man fick vara med.
När Gunnarsson ser tillbaka på att från början ha spelat med äldre spelare, och alltid med killar på skolrasterna, menar hon att det har byggt en tuffhet i henne.
– Jag är en person som trots motgångar har en enorm vinnarskalle och vägrar ge upp. Hur tuffa vissa saker än varit har jag jobbat hårt och gett mitt bästa varje dag.
När Lödde så startade damlag kände hon sig inte riktigt redo för seniorfotboll, inte än. I stället gick hon till Borgeby FK:s juniorlag, där framgångarna fortsatte. Dessutom har hon representerat Södra Sandby IF och Dösjöbro IF.
Efter ett 2017 i damallsvenskan med LB07 valde Gunnarsson att ta en paus från fotbollen och i stället börja plugga till lärare. Men när hon fick nys om att MFF skulle återstarta ett damlag, insåg hon att det fanns ouppklarade affärer med idrotten. Hon var faktiskt inte klar med fotbollen. Hade det dock inte varit för MFF, hade hon nog inte spelat idag.
– Det var en del saker som påverkat mig så att jag inte längre hade kvar glädjen till fotbollen. Vissa personer hade tagit den ifrån mig. Jag hade ingen motivation utan kände att jag behövde distans, berättar Gunnarsson som efter tre år med Damallsvenskan, Elitettan och åter Damallsvenskan ville prova något nytt.
– Framför allt fanns inte glädjen där.
Men du fann den igen?
– Vem vill inte spela för Malmö FF? Jag såg det som en nystart för mig själv också. Det som hände i klubben kanske var precis vad jag också behövde?
– Tiden i MFF har betytt otroligt mycket för att jag skulle få tillbaka glädjen i att spela fotboll. Jag har aldrig varit i en klubb där jag känt mig mer hemma. Jag älskar att gå dit varje dag och man är stolt över att få bära tröjan varje gång man går ut på plan.
– Jag har aldrig tyckt om fotboll så mycket som jag gör nu. Det är tack vare MFF.
Hur då?
– Det är ett fantastiskt lag och tränarstab. Alla resurser vi har runt klubben. Känslan från supportrarna och uppskattningen vi får. Allt är så otroligt professionellt och jag trivs verkligen. Det ska man aldrig ta för givet.
Idag är Gunnarsson 28 år. Hennes karriär har innehållit flera mäktiga ögonblick.
– Det är mycket som varit så kul. Bland annat när jag började få speltid i Rosengård. Jag var ytter och konkurrerade med Marta på vänsterkanten… Men på hösten fick jag mycket speltid och gjorde några poäng. Äntligen fick jag spela Damallsvenskan.
Efter det skulle hon, med LB07, återvända till den högsta serien. Det stod klart efter en avgörande seger över Östersund.
– Den matchen var mäktig. Vi kämpade otroligt hårt som ett lag. Det var en fantastisk lagsammanhållning i det.
Du nämner inte premiären mellan IFK Göteborg och Malmö FF, som på herrsidan är något av “Sveriges El Clásico”. Hur kändes det?
– Ja, men jag har inte hunnit smälta den än! Vi kom inte upp till den nivå vi ville under matchen. Men jag tror att det kommer bli ännu mäktigare när vi möter dem hemma.
– Det var många supportrar på plats och man märkte att de hade ett stöd på läktaren. Det märktes på plan att matchen betydde jättemycket för båda lagen som gjorde allt för att vinna.
Hon hoppas snart ha vunnit alla serier. I så fall har den bedriften uppnåtts helt utan att ha tillhört en förening utanför sydvästra Skåne.
Är du en lokalpatriot?
– Haha, det har bara blivit så att jag aldrig spelat någon annanstans. Jag trivs väldigt bra i Skåne och det har inte funnits någon anledning att flytta. Det är ju här de bästa lagen har funnits. Det vore dumt att flytta då! svarar en hemkär Gunnarsson.
– Jag är väldigt nära min familj och trivs väldigt bra på hemmaplan.
Hemmaplan innebär också en tillvaro som idrottslärare. Ett intresse för yngre förmågors utveckling och ett tycke för att vara social lade grunden till att hon sökte sig till läraryrket.
– Haha, eleverna tittar nyfiket på mig genom fönstret nu. Många av barnen är och tittar på mina matcher. De är väldigt stöttande och fina. Många som inte tidigare gått på fotboll har ändå blivit intresserade.
– Sedan har några av dem sett mig på Google. ”Va! Spelar du? Finns du på Google?”. Det har sina fördelar att vara fotbollsspelande lärare. Man blir väldigt uppskattad.
– De är väldigt rara. På måndagar brukar de komma och fråga hur helgens match har gått och kollat så att jag vunnit.
På måndag får de anledning att fråga om söndagens hemmapremiär mot Örgryte IS, en annan klassisk herrförening som också satsar i årets Division 1.
Foto: Bildbyrån