Matchplanen i guldmatchen: “Plåga deras högersida”
Det var en 4-4-2, Hugo Bolin som inhoppare på innermittfältet, “raggarfotboll”, två inhopparmål…
Hur försökte egentligen Malmö FF spela guldmatchen mot IFK Göteborg?
MFF vann sitt 24:e SM-guld på herrsidan. De vann mot IFK Göteborg, och behåller sin ledning på 200+ poäng i maratontabellen. Till skillnad från i Västerås kändes det redan i matchinledningen som att MFF hade tänkt vinna SM-guldet i dag.
Även om det nästan blev att spelarna ville det för mycket den här gången.
– Det har varit konstiga tre veckor, säger Henrik Rydström.
– Jag kan prata till spelarna, “Vi fokuserar på oss”, men det har märkts att det har varit jävligt stelt.
– Jag fattar att spelaren varit “Fan, vi ska bara vinna en match till så har vi säkrat det”. Det syntes i första halvlek. Vi spelade som om bollen brann.
Men Rydström misstänkte att andra halvlek skulle bli mer öppen. Det var det han försökte säga till Taha Ali och Hugo Bolin, när han satte båda på bänken. Istället blev det återigen en startelva med 30+ i snittålder.
– Tanken var att vara stabila och ha erfarenheten med de spelarna vi satte på banan. Bra eller dåligt… Någonstans blev det bra effekt i andra halvlek.
Det var samma elva spelare som borta mot Qarabag. Ingen slump?
– Nej. Det var det inte. Det enda var att jag inte ville få Anders Christiansen att pressa för mycket på kant, och inte få Erik Botheim att pressa så mycket på kant. Erik fick vara den som fick gå och Anders fick vara på en kant.
– Men IFK spelade inte så mycket, så det blev inte så mycket defensivt jobb för Anders. Vi märkte rätt snabbt att de ville spela kompakt, så då började vi spela runt. Tanken var att bara nöta ner dem i första halvlek. Jag hade varit nöjd om det var 0-0 och såg ut som det gjorde.
Men i halvtid sprang han på Daniel Andersson i korridoren.
– Han bara vände sig bort och gick iväg. Han brukar alltid komma till mig.
– Men nu gick han bara iväg till ett ställe där jag inte har någon aning om var han gick.
– Jag kände “Fan, jag får sparken”, säger Rydström med ett leende.
– Jag är glad att jag köpte mig lite tid. “Jag måste vända detta i andra halvlek”.
(Daniel Andersson var på så gott humör efter matchen att han drog ett icke-karakteristiskt skämt: “Jag ringde Niclas Carlnén och sa vinner vi inte detta så…”)
I halvtid sa Rydström inte så mycket till spelarna, mer än att komma ihåg att ett underläge med ett mål händer alla lag. Förra året låg MFF under med 2-0 hemma mot IFK Göteborg och hämtade upp till 2-2.
– Sen sa jag att vi ska hålla oss kalla och spela vårt spel, då kommer vi göra mål. Det låter jävligt enkelt, men det är det svåra för spelarna.
– De funderar. “Tänk om”. Sedan börjar man jaga. Sedan spelar man inte klart försvarsspelet.
Efter matcher var det just tålamodet som alla tryckte på, från Daniel Andersson till Rydström till Christiansen. MFF visste att de bara behövde vara tålmodiga. IFK Göteborg skulle förmodligen inte orka försvara bra särskilt länge till.
De visste att IFK skulle slå långt, och de visste att IFK skulle försvara mycket centralt. Därför bestämde de sig för att börja spela runt IFK, istället för igenom dem. Det blev lite lättare att göra det efter halvtid. Oliver Berg fick problem med en baksida och Taha Ali byttes in ute till vänster.
– Sedan ville vi få in Hugo Bolin, för att på riktigt plåga deras högersida.
De två bytena fick effekt. MFF:s guldhjältar blev den här gången inhopparna Bolin och Ali, vilket var passande. Totalt har MFF:s inhoppare gjort 17 poäng i årets Allsvenskan (åtta mål, nio assist). Näst flest i Allsvenskan har IFK Norrköping och Elfsborg (tio poäng var).
Foto: Bildbyrån
