Hansson: Milojevic fick några veckor extra, men det vände inte
Milos Milojevic har fått lämna som tränare för Malmö FF.
Andreas Georgson tar tillfälligt över i väntan på att MFF anställer en ny tränare.
Milojevic fick bara 25 tävlingsmatcher på sig, vilket är färre matcher än han tränade Hammarby (28). Senast en permanent MFF-huvudtränare hade laget i färre matcher var på 1950-talet.
Efter att ha varit med om ett antal tränare så börjar man att skaffa en radar för när det är på väg att bli ett tränarbyte i MFF, oavsett om det är Jon Dahl Tomassons sista månader med “vi snackar om allt sånt efter säsongen”, eller att Allan Kuhn lyfte lite kritik mot MFF (vilket han annars inte gjorde) och att spelare inte gav honom kredd, eller att Magnus Pehrsson försvarade prestationerna mer och mer.
Signalerna den här gången blev definitiva för tre veckor sedan. Milojevic hade en pressträff inför Varberg. Det har han alltid inför matcher, men den här kändes som ett enda långt försvarstal och jag tror att träffen blev närmare en halvtimme lång. Hade MFF inte vunnit mot Varberg så hade det nog blivit “Hej då” efter den matchen. Diawaras straffräddningar och Sejdius mål mot HIF i den 90:e minuten hade annars gett honom lite mer tid.
Efter det har man noterat de subtila signalerna, med balansgången kring vad som är överanalys och vad som är korrekt. Man har sett spelare som knappast har ridit ut till hans försvar i intervjuer. Man har hört tissel och tassel, som vi säkert får anledning att återkomma till någon gång. Man har sett lite uppgivenhet blandat med överbeskyddande av prestationer av Milojevic. Man har sett rutinerade spelare vara rädda mot typ Víkingur, med att skyffla iväg långbollar och inte veta vad de ska göra.
Han har försökt att ändra på det. Han har ändrat om fysträningen, han har gett unga spelare en chans, han har trixat runt med olika formationer, han har testat olika startelvor. Inget av det fungerade för att bryta trenden med att dåliga matcher och bra matcher gick om varandra. Det är bra att ändra om sina planer när saker inte fungerar, men det krävs ofta en riktigt bra tränare för att veta hur man ska ändra om. Två exempel: Allan Kuhn ändrade om på ett kortsiktigt bra sätt, men tappade då spelidentitet och fick sparken. Magnus Pehrsson hade svårt att ändra om, och fick inte resultat och därför också sparken.
För några veckor sedan skrev jag att MFF såg ut mer som “pannkaka” än “flexibilitet”, och att det som kunde rädda honom var att han träffade rätt i alla förändringar, fick med sig resultat, och sedan skulle han kunna börja bygga något långsiktigt när det fanns mer stabilitet, resultat, och tid att luta sig mot. Efter det har det blivit bättre i Allsvenskan, men inte i Europaspelet.
När vi vet mer så kan vi återkomma till varför det blev såhär, vad som hände inne i MFF under den här tiden, och varför han fick lämna trots cupguld, några poäng ifrån en förstaplats, och fortfarande chans på Europa League-gruppspel. Det är aldrig så enkelt som att resultat är den enda faktorn. I dagsläget har varje MFF-supporter minst en egen stor teori om vilka de andra faktorerna är, men det kan vi ta en annan gång. I slutändan tror jag en stor del av det faller på att han dels inte hade ledarskapet för att leda MFF, och dels att hans arbetssätt passade bättre i en mindre klubb där han kan styra och ställa mer på egen hand.
När Milojevic anställdes i vintras så pratade jag med en av personerna som nog har bäst koll på Milojevic. Den här personen, som ofta brukar ha rätt, sa att “Milojevic i MFF kommer att sluta på ett av två sätt: antingen får han sparken efter ett halvår, eller så gör han supersuccé”.
Georgson själv har sagt att han alltid har en lista med tränarnamn, eftersom man aldrig vet vad som kan hända och den kommer att användas nu. Senast slutade det med att det var 10-20 kandidater som de kollade närmare på, och med hjälp av olika konversationer, uppgifter att lösa, och analyser så blev det tre kandidater kvar. Milojevic valdes bland annat för att han tidigare i karriären hade skapat bättre resultat än vad förutsättningarna gav honom, och för hans sätt att hantera press och utveckla spelare. Problemet var att resultaten i MFF blev sämre än förutsättningarna, knappt någon spelare utvecklades, och jag vet inte hur bra han hanterade pressen.
Nu får vi se vem det blir. Och ja, det kommer en Scoutinghjälpen med potentiella nya MFF-tränare.
Foto: Bildbyrån
