Sex punkter inför Häcken–HIF: “Lagdelen som är hoppet på omöjliga Hisingen”

HIF möter Häcken ikväll. Det kryllar av nya spelare och HIF har inte vunnit borta mot Hisingen-laget sedan 1994. Men hopp finns i centrallinjen. Och Ravy Tsouka var underskattad.

Här är sex tankar inför kvällens match.

1. Säsongens tredje fas inleds

Två veckor har gått sedan HIF:s senaste match, den så viktiga 1-0-segern mot GIF Sundsvall. Nu inleds den tredje av säsongens fyra delar. Till och med september månads landslagsuppehåll spelar HIF åtta matcher – åtta matcher som blir mycket avgörande för var och hur det här året slutar: Förnyat hopp – eller nedflyttningsmörker.

HIF ska bland annat möta Sirius hemma, GIF Sundsvall borta, Mjällby hemma och IFK Värnamo borta under den här perioden – matcher där två, helst tre eller fyra, eftertraktade trepoängare behöver bärgas.

Dessutom blir det ett cupmöte med division 3-laget Tord den 31 augusti. Särskilt viktig är den då HIF ju faktiskt åkt ur cupen i den här omgången tre av de senaste fyra säsongerna.

Men först alltså: Kvällens match mot BK Häcken.

2. Häcken-spöket

Inget möte känns väl för en HIF-supporter på förhand lika omöjligt som Häcken borta.

Sedan vinsten på Rambergsvallen inför 641 åskådare i september 1994 har HIF spelat 16 bortamatcher mot Hisingslaget – utan att vinna.

Det starkaste minnet är så klart slutomgången 1998, då HIF 1-2-förlorade mot ett redan nedflyttningsklart Häcken på Nya Ullevi och därmed tappade ett “givet” SM-guld till AIK.

Andra halvan av 00-talets tre 0-3-förluster i följd märks också, liksom 1-2-förlusten sommaren 2010 då HIF inför matchen ledde allsvenska med fem poäng, men till slut landade två poäng bakom MFF.

Senaste HIF-matchen här var i cupen i mars 2021, då HIF fick med sig 1-1 efter Dennis Olssons första HIF-mål i tävlingssammanhang.

3. Tillbaka till konstgräset

Matchen på Bravida Arena blir också HIF:s första allsvenska konstgräsframträdande på mycket länge. Efter 2-2 mot Djurgården i början av maj har Di röe haft förmånen att spela nio allsvenska matcher i följd på gräs.

4. Det kryllar av nya spelare

Sedan vi sågs senast har HIF sålt Ravy Tsouka, lånat ut Lucas Lingman och värvat Arian Kabashi och Philip Rejnhold. Dessutom är Diego Fumaça äntligen helt spelklar.

Det återstår att se om gårdagens Helsingørs-förvärv Philip Rejnhold är spelklar till kvällens match, men han är i alla fall uttagen till den preliminära matchtruppen.

Enligt HD går Arian Kabashi direkt in från start så vi lär åtminstone få se ett nyförvärv för första gången.

5. Högerbacksfrågan

Med Andreas Landgren borta med skada resten av säsongen vill HIF säkert gärna ha in Rejnhold direkt, trots att han anslöt till laget så sent som igår.

Men vi vet att även Diego och Ervin Gigovic kan spela här och att Emil Hellman är den ende i årets HIF som startat som högerback utöver Tsouka (hemma mot AIK).

Oaktat vem som startar kan Tsouka bli en spelarförlust som märks mer än vad många tror. Enligt undertecknad har han varit backlinjens främste defensive pjäs den här säsongen. Många har tittat för mycket på hans blandade inläggsfot – jag menar att Tsouka varit HIF:s mest underskattade spelare. Att en klubb i belgiska ligan (Zulte Waregem) valt att ta in honom talar inte för att jag har fel.

6. Centrallinjen – HIF:s hopp på Hisingen

Reser man till Hisingen utan seger sedan 1994 och för att ställas mot en spelare som gjort 18 mål på 15 matcher (Alexander Jeremejeff) är det bra att ha en centrallinje i form.

Och det känns som att pilarna pekar åt rätt håll där inne i mitten. Rasmus Wiedesheim-Paul var överraskande bra i sin debut senast. Armin Gigovic gjorde sin bästa match i sin HIF-comeback – och avgjorde. Alexander Faltsetas var ett monster. Benjamin Acquah har tagit stora steg i sommar. Casper Widell och Thomas Rogne har hållit nollan i två matcher i följd. Kalle Joelsson 2022 fortsätter att vara Kalle Joelsson 2022.

Se där! En strimma hopp för alla HIF:are inför årets svåraste uppgift.

Foto: Bildbyrån