Rydström om prestationen, avgångsropen och bytena
Kommentarer från MFF-tränaren efter en ny, färsk förlust.
Precis som ifjol så släppte MFF in ett extremt icke-cyniskt baklängesmål precis i början på matchen, och förlorade EL-premiären mot Ludogorets. Sedan tog det bulgarerna ett par fasta situationer till innan man avslöjade MFF:s icke-cynism på nytt. Därefter var matchen ganska död och begraven, även om MFF sprattlade till ett par gånger i andra halvlek. Rydström var dock ganska nöjd med första halvlek, trots tvåmålsunderläget:
– Man kan ju aldrig ta bort målen, men skulle man rent hypotetiskt ta bort resultatet i halvtid så är det en halvlek som utifrån vad vi ville göra såg ut rätt mycket så som vi ville att det skulle se ut. Jag tyckte vi hade ett bra djupledsspel. Det är inte så att du har hundra lägen i Europamatcher, men vi har ändå situationer som vi nog bör förvalta på ett bättre sätt, inledde Rydström.
– Men vi ligger under med 2-0 och varför gör vi det? Gör vi det för att det är ett konstant tryck mot oss så att vi inte riktigt klarar av? Nej. En Sidofrispark. Väldigt, väldigt dåligt individuellt försvarsspel från oss. Vi ger dem en straff. 2-0 känns ju som andra gången de är inne på planhalva. Vi ger bort en frispark och sen dåligt försvarsspel på en frispark.
– Vad sa jag här igår? Vi ska inte behöva jaga i matcherna, behöva jaga efter det. Sen får man ju ha med sig det att ibland tar ju spelare dåliga beslut, och ibland tar vi coacher tar dåliga beslut.
– Det som har varit och det har ju varit lite så även kanske inhemskt. Alltså, ingen tar ju bara bra beslut. Inget lag, ingen spelare. Men vi har haft en tendens här nu den senaste tiden att vi också blir straffade av det. Även om det är en solklar straff. Men som sagt, tvåan.
– Sen i andra halvlek så får vi ju häng med 2-1. Det blir lite energi när Taha och ”Steffo” kommer in, men det blir också lite för öppen… Vi öppnar upp oss för kontringar lite för enkelt i andra halvlek. Men det är det som blir följden av att du ligger under med 2-0.
– Och sen tycker jag forceringen… Det ser ut som att vi aldrig pratat eller gjort något sådant. Så har det sett ut i två matcher nu. Vi har principer för hur vi vill forcera, men det har blivit kortslutning sista fem, sju minuterna nu i två matcher i följd. Då får vi liksom inte det där, vi skapar inte panik hos motståndarna.
– Så, besviken. Jag tycker det är så mycket som fastnar hos oss själva. Eller, alltså det landar hos oss själva.
– Det är inte så att jag inte tycker att Ludogorets är ett bra lag och har individuellt skickliga spelare i de här omställningslägena, att de har fart. Men vi har oss själva att skylla i det här.
Rydström går in mer detaljerat på den misslyckade forceringen:
– Man har massa saker i spelet som man försöker jobba med. Forcering är väl något som kanske inte varit så prioriterat eftersom vi har mött ett lag som ofta har lett matcher.
– Vi har jobbat med det alltid på försäsongen, internmatcher. Nu har vi jobbat med lite andra saker. Man måste välja, okej vad är viktigast nu?
– Men det blir att påminna om… Det är egentligen inte så mycket man behöver påminna om. Det handlar mer om att vi blir lite splittrade, flyttar upp en mittback, Ponne i det här fallet. Då ska vi gå lite längre och så ska det vara situationer, men vi blev bara långa som lag och åkte på kontringar istället.
– Så att, nej, jag skulle säga att… Jag vet hur tolkningen blir, ”ja men spelarna tror inte på det”. Jag tycker att vi visade i inledningen av matchen och stora delar av första halvlek att vi verkligen gjorde det.
– Man får också respektera, vilket inte alla gör, men vi möter ett lag som har hunnit ligga 14 år i följd, så det är inte liksom ett dåligt lag vi möter. Har vi inte en bra dag och inte gör rätt saker så kan vi förlora den, men det var saker i spelet som jag ändå kan säga visade att spelarna verkligen trodde på det.
Avgångsropen hördes på nytt på Rydström från norra stå efter slutsignal. Denna gång stod Rydström kvar ute på plan och tog emot det.
– Som jag sagt massa gånger så förstår jag att det är frustration. Vem ska de ta ut det på? Det är klart att det blir mig.
– Och också som jag sagt, det ingår i jobbet. Jag har väl en rätt stor… Jag vet också hur människor fungerar och nu är det…Det kommer liksom vara fokus på det tills vi ser till att vi vinner tillräckligt många fotbollsmatcher.
– Det kanske det ska vara fokus på också. Hellre det än att de är på spelarna. Sen som jag också sagt tidigare så känner man ju hela tiden, hur mår gruppen? Jag känner ju kanske det lite mer än vad ni gör.
– Jag vet att mina chefer hela tiden känner av också. Det är en grupp som såklart tycker att det är tufft just nu, men som jag också vet är jäkligt stark och som kan studsa tillbaka. Som kommer göra det.
Rydström får frågan om han fortfarande känner sig driven och motiverad att vända skutan:
– Ja, alltså definitivt. Jag tror jag sa efter förra matchen, jag är mer bara så frustrerad och… Ja, då kanske jag var arg och arg för att man, ja. Skit samma vad jag var arg på.
– Och det kanske man kommer till ett läge, det vet jag inte. Jag har aldrig varit där och är det absolut inte nu, där man då känner att ”nej fan, det går inte”. Men jag känner ju med… Jag sa till spelarna direkt i omklädningsrummet efter, att vi har oss själva att skylla. Och det är ju det jobbiga och tuffa, för man vill gärna skylla på att vi skulle ha straff mot Djurgården, eller vi skulle bla, bla, bla.
– Det är bara att konstatera att väldigt många saker har på något sätt studsat emot oss. Men till slut så landar det på oss själva, och jag är otroligt driven och sugen på att vara med när vi studsar tillbaka.
– Det är så små saker som kommer göra att vi sen studsar tillbaka, och då kommer gruppen visa hur bra den är.
MFF låg under i princip hela matchen, och fick först in en reducering strax innan 80:e minuten. Trots det utnyttjade man inte sina fem byten för att eventuellt ändra på en matchbild. Rydström går igenom tankarna kring MFF:s byten, och varför man inte bytte mer:
– Det är alltid den här avvägningen. Jag tyckte ändå vi fick en energi av Taha och Steffo, och så kändes det som att vi började tugga på och var i de här situationerna.
– Men vi funderade såklart på… Vi hade Emmanuel som kunde kommit in istället för Dani. Var Dani trött, hur trött?
– Känslan där och då var att vi ville ligga kvar med de bytena.
– Och de bytena vi gjorde var mer planerade egentligen. AC spelade 60, vilket var planerat och Lasse kom in och sådär.
– Så att… Men kanske då att vi tröttnade lite väl sent för att göra byten.
Foto: Bildbyrån