Ner, upp, och ner – Traustasons tid i MFF är över
Värvad som Berget-ersättare, men fick en tung start.
Sedan briljant som innermitt.
Och till slut skadad och bänkad.
Arnor Traustasons tid i MFF blev tre ojämna, men totalt sett ganska bra år.
Arnor Traustason är klar för New England Revolution. I dag meddelades det att han har skrivit på för 2+1 år, och Fotbollskanalen har tidigare rapporterat att övergångssumman är cirka 3-4 miljoner kronor.
När han skrev på för MFF inför säsongen 2018 så kallades han för en direkt Jo Inge Berget-ersättare av Magnus Pehrsson. Efter en träningsmatch tidigt på försäsongen la MP till att Traustason hade en “Wolff Eikrem”-känsla i sina hörnor. Stora ord som Traustason inte levde upp till under första året.
Han trampade snett på konstgräset på IP under försäsongen och spelade därför halvskadad hela våren. Hans situation i MFF blev inte bra förrän Uwe Rösler anlände under sommaren.
Det var 2019 som var Traustasons överlägst bästa år i MFF. Han var helt ordinarie, och på 27 allsvenska matcher gjorde han 15 poäng som en lite mer offensiv tvåvägsmittfältare.
– Han är en av våra bästa spelare, sa Rösler under sommaren.
Bland annat var Traustason statistiskt sett topp-10 i Allsvenskan på passningar in i farliga ytor, långa löpningar med boll mot mål, och antal avslut. Det var en av spelarna i hela Allsvenskan som det hände mest kring, särskilt tack vare sitt samarbete med Sören Rieks. Och han var senare ett av namnen som Rösler hade i tankarna när Fortuna Düsseldorf skulle värva spelare sommaren 2020.
Men Traustason blev kvar. Han fick ett par gånger beröm av Jon Dahl Tomasson för sitt sätt att ta till sig instruktioner och idéer, men det såg ofta händelsefattigt ut på planen. Han startade bara 14 av de 34 matcherna där han var tillgänglig: en start direkt mot Wolfsburg (där han blev skadad), två i cupen (bland annat i en 8-0-seger mot Syrianska), och elva stycken i ligan. Han spelade 90 minuter vid endast tre tillfällen, och gjorde bara ett par poäng i Allsvenskan trots en mer offensiv roll än tidigare. Och precis som 2018 blev det ett par skadeuppehåll och någon småskada.
I intervjuerna kom det ut lite frustration om brist på speltid, och sedan kom intresset från MLS. Det var inte det steget uppåt i karriären som han hade kunnat få efter 2019-säsongen, utan istället ett nödvändigt (?) uppbrott för att få en nystart på karriären.
Foto: Bildbyrån
