Simon Pålsson: Rasmus Jönsson tillbaka – HIF gjorde helt rätt
BLOGG. Den 31 mars förra året satt jag på Olympias läktare och fick för mig att Helsingborgs IF skulle vara ett lag för minst övre halvan i Allsvenskan under säsongen. På planen hade Rasmus Jönsson fullständig lekstuga med IFK Norrköping, som såg ut att hantera förlusten av Andreas Johansson i mittförsvaret på absolut sämsta sätt.
Med facit i hand vet vi att HIF:s fjolår inte blev så framgångsrikt som jag hade på känn där och då. Det finns massvis med förklaringar till att så blev fallet, men varken skadesituationen eller spelarflykten till sommaren hjälpte till. Det gjorde för övrigt inte heller rekryteringen av Henrik Larsson, vill jag hävda.
En spelare som lämnade var Rasmus Jönsson. I supporterled framstod flytten till thailändska Buriram United obegriplig, men sett till kontraktet han satt på i HIF är det lätt att förstå att han gärna ville tjäna mer pengar och prova på ett nytt äventyr. Lönen som han fick i HIF var inte representativ för hans prestationer på planen, inte minst ur ett nationellt, allsvenskt perspektiv.
Dessutom fanns det tydligt på pränt i kontraktet att Rasmus Jönsson skulle få lämna om det kom ett tillräckligt attraktivt bud för HIF. Problemet var bara att den klausulen egentligen gällde från den 15 juli. Men HIF insåg värdet i att vara på god fot med Rasmus och lät honom lämna två veckor tidigare, mot en väsentligt högre kompensation från thailändarna.
Det är lätt att förstå supporterilskan som blossar upp när en nyckelspelare lämnar. När det dessutom rör sig om en egen produkt och ett obskyrt klubbval som Buriram United är det enligt all supporterlogik väntat att det blir irriterat. I det här fallet riktades mycket av ilskan mot Helsingborgs IF. Hur kunde man släppa sin kanske bästa spelare till ett thailändskt lag mitt i säsongen?
Nu må det vara en enkel sak att göra, men när Rasmus Jönsson bara ett halvår senare är klar för en återkomst till Helsingborgs IF kan jag bara konstatera att HIF gjorde helt rätt.
I den prekära situation, inte minst ekonomiskt, som klubben befinner sig är det viktigaste att vårda relationer. När du inte kan konkurrera med bättre lön och kontraktsvillkor måste du ha någonting annat som lockar spelare till klubben.
Det blir än viktigare när det rör sig om spelare med en stark HIF-prägel. Att bränna broar med den typen av spelare hade förr eller senare straffat HIF. Det sista Helsingborgs IF behöver är att Rasmus Jönsson återvänder till Sverige, men väljer klubbar som IFK Göteborg, Hammarby (Jesper Jansson!) eller Djurgården i stället. För så bra är han.
Med Rasmus Jönsson i laget har HIF nu ett allt bättre truppbygge. Tillsammans med Max Svensson kommer 29-åringen kunna göra skada mot alla allsvenska försvar under säsongen. Nu är bara frågan var i Olof Mellbergs 4-3-3-formation som han ska spela. Det kommer förmodligen att visa sig mycket snart.
Reporter på Fotboll Skåne