Så mycket betalade MFF i sign-on för Botheim och Stryger Larsen

Malmö FF betalade rekordhöga sign-on-bonusar till vinterns stjärnvärvningar Erik Botheim och Jens Stryger Larsen.
Det skriver Anders Norlén, som har stenkoll på arbetsgivaravgifter och ekonomi, i en specialartikel för Gasetten.

”Sign-on-bonus” har blivit en helt normal del av varje spelarövergång. Skälen är flera, men som arbetstagare föredrar man givetvis ”pengar idag över pengar imorgon” samt det kanske viktigaste: det kan vara mycket fördelaktigt från ett skatteperspektiv.

Alla som bor i Sverige är skyldiga att betala skatt på sina inkomster i Sverige, och det gäller givetvis även fotbollsspelare. Dessa är normalt höginkomsttagare och betalar över 50 procent i skatt på sina inkomster på marginalen.

A-SINK sänker skatten

Men för spelare som ännu inte har flyttat till Sverige finns ett viktigt undantag som på skattesvenska kallas för A-SINK, eller ”Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister och idrottsutövare” som innebär att man i vissa fall kan få betala endast 15 procent inkomstskatt.

Detta innebär att för fotbollsspelare som saknar väsentlig koppling till Sverige (bor inte i Sverige, deras nära familjer bor inte i Sverige, de äger inte permanentbostad i Sverige etc.) kan få lön som beskattas enligt A-SINK innan de flyttar till Sverige och befinner sig fysiskt i landet.

Perfekt för sign-on-bonusar med andra ord!

Arbetsgivaravgiften

Detta används såklart väldigt aktivt i den svenska fotbollscirkusen för att maximera nettolönen till en spelare man vill värva från utlandet till sitt lag och samtidigt minimera kostnaden för sig själv som arbetsgivare.

Ett sätt att estimera storleken på sign-on-bonusar som klubbarna betalar ut till sina nyförvärv är att se på inrapporterade arbetsgivaravgifter från respektive klubb, samt om dessa ser betydande avvikelser från en månad till en annan.

Malmö FF har rapporterat arbetsgivaravgifter som varit rätt stabila på runt 2,6 miljoner kronor i månaden under fem-sex månader utan att man under samma period gjort några betydande spelarförvärv. Det gör att vi kan anta att man inte gjort mycket mer än betala ut vanlig månadslön till sina drygt hundra anställda under den perioden.

40–45 miljoner i sign-on

Men när de arbetsgivaravgifterna för februari 2024 hoppar upp från ungefär 2,6 miljoner månaderna före till 16,1 miljoner (rekord med råge!), finns det fog att tro att detta indikerar att Jens Stryger Larsen och Erik Botheim förmodligen fått en hacka som vi kan estimera till ungefär (16,1-2,6) / 0,3124 = 40–45 miljoner. Som netto – efter 15 procent skatt – landat på runt 35–38 miljoner kronor till de två spelarna.

I Malmö FFs redovisning kostnadsför man lönen plus arbetsgivaravgiften över kontraktslängden, men pengarna har betalats ut till spelarna och skatteverket omedelbart, vilket har belastat kassan med totalt runt 52–56 miljoner kronor under februari.

Fotnot: Anders Norlén förklarar på X (tidigare Twitter) om varför Ricardo Friedrich inte räknas in: “För spelare som går inom landet är det vanliga(ste!) att man löneväxlar till direktpension, dvs skjuter upp inkomsten (och skatten!) till senare (efter karriären). Då landar sign-on i en kapitalförsäkring där arbetsgivaren betalar “särskild löneskatt” på idag.”

“Friedrich spelar garanterat inte gratis och han har fått en sudd för den signaturen. Men för honom är det skattemässigt smartaste att ge fan i de där pengarna nu och istället vänta till efter karriären när lönen (förmodligen) faller.”

Foto: Bildbyrån