Ole Törner: Cavalli älskade MFF och uppmärksamheten
Han var ordförande i MFF när laget avancerade till final i Europacupen 1979.
Egentligen kan man stoppa där för att förstå hans betydelse.
Men Hans Cavalli Björkman gjorde så mycket mer för klubben.
Totalt satt den småländske bankmannen som ordförande i 24 år, 1975-1998 och under den tiden vann MFF även fyra SM-guld och sex titlar i Svenska cupen. Plus ytterligare tre seriesegrar i Allsvenskan och fem SM-guld och två cupguld med damlaget, som han alltid var noga med att framhålla.
Det var dessutom han som ett par år före Europacupfinalen såg till att det var MFF som visade vägen till att införa proffsfotboll även i Sverige. Det gjorde han genom att se till att ett antal unga spelare fick chansen att träna på heltid och sedan gradvis förvandla MFF till ett lag med enbart heltidsanställda spelare. Hur stor betydelse beslutet snabbt fick räcker egentligen med att titta på den första kullen talanger för att förstå. I den ingick Robert Prytz, Magnus Andersson, Jan-Olov Kindvall, Kent Jönsson, Tommy Hansson och Per-Åke Åkesson.
Vila i frid💙 pic.twitter.com/ew7bEOMyqV
— M1910Q (@M1910Q) August 18, 2020
Hans Cavalli Björkman var även mannen bakom de bevingade orden “Det som skulle utlösa karnevalsstämning i Borås leder till jaja i Malmö” när han skulle beskriva pressen på Malmö FF att alltid vinna och vad som händer i besvikelsen över att komma tvåa. Men det som säger mest om honom är egentligen det som kommer före och efter det klassiska uttalandet i intervjun från Blådårar. Han inleder nämligen med att säga att “det är en tung börda för en förening att alltid tillhöra favoriterna”, men sedan kan han naturligtvis inte låta bli att efter karnevalsliknelsen lägga till “men jag tycker att det är ganska kul egentligen” och fyra av ett stort leende.
För det var precis så han var. Han älskade kraven och uppmärksamheten. Ingen kunde tveka om att han alltid var beredd att till varje pris flytta fram MFF:s positioner och försvara föreningen mot de yttre fienderna – och i MFF har man en djupt rotad och för framgångarna säkert ganska nyttig tradition att hitta sådana bakom i stort sett varje buske i övriga Fotbolls-Sverige – men han njöt även av att själv stå i rampljuset. Med stor självdistans skojade Hans Cavalli Björkman om att när han såg ett gäng journalister sprang han – och oftast hann han ikapp dem. Bakom det fanns en genuin vilja att ställa upp och ständigt vara tillgänglig och se till att MFF syntes och alltid fick framföra sin version i alla frågor – men också en extrovert personlighet han knappast fick fullt utlopp för i bankvärlden. Parallellt med det ideella uppdraget som ordförande i MFF hade han ju tunga uppdrag först som jurist och sedan på olika direktörsposter i banken och hela det sista decenniet i MFF var han koncernchef i SEB.
Kontakterna i affärsvärlden var anledningen till att Eric Persson såg till att det skulle bli just Hans Cavalli Björkman som efterträdde honom.
Eric såg nödvändigheten av att fördjupa arbetarklubben MFF:s förankring i näringslivet. Därför skolade Eric in honom i föreningen. Första kontakten togs redan på 60-årsjubileet 1970 när de två hamnat vid samma bord (troligen planerat av EP) och hade ett långt samtal. Dagen efter ringde Eric till Hans och sa “du ska bli min efterträdare”. Sedan satt Eric – som fyllt 72 – kvar som ordförande i ytterligare ett antal år samtidigt som han såg till att efterträdaren var med på styrelsemötena och lärde sig jobbet.
Skiftet presenterades sedan som att socialdemokraten och Malmöiten Eric Persson lämnade över klubban till smålänningen och kapitalistlakejen Hans Cavalli Björkman, av nödvändighet och för att MFF skulle kunna ta de nödvändiga kliven in i framtiden och behålla sin status som storklubb.
Men verkligheten var aldrig så enkel som arbetare vs kapitalist.
MFF hade en gedigen bas som arbetarklubb, som kämpat sig förbi borgarklubben IFK Malmö och Eric var och förblev socialdemokrat. Men Eric var också direktör – på MFF-Stadion (nuvarande Fair Play Stadion) – och tog alltid de affärsmässiga besluten som behövdes för att hävda klubbens intressen. Att Hans Cavalli Björkman såg till att MFF utvecklades till en klubb med heltidsanställda spelare, fick ökade sponsorsintäkter och tog steg mot att blir det man är nu – Hela Malmös lag – innebar heller inte att man tummade på klubbens själ eller blev en toppstyrd förening. Tvärtom. Idag är det självklart att MFF är och ska förbli en medlemsdriven och medlemsstyrd förening och det går paradoxalt nog att se skiftet Persson-Cavalli Björkman som det första steget i den utvecklingen.
Eric Persson var en legendar och är den ledare som betytt mest för föreningen. Han lade grunden för allt. Men medlemsinflytandet var i stort sett noll. Eric – och några till i styrelsen och på kansliet – bestämde! I själva verket ökade medlemsinflytandet när Hans Cavalli Björkman tog över.
Inte radikalt, men en långsam utveckling mot det som idag kan hända på årsmötena inleddes.
För fyra år sedan, när Hans Cavalli Björkman var 88 år, fick jag och min kollega Hasse Strandberg på podden Blått Snack förmånen att komma hem till honom för att spela in ett avsnitt. Det var ett stort ögonblick att åka upp i hissen till den sjunde våningen i klassiska Kolga-huset, gå in i den stora våningen med de två altanerna, blicka ut över Öresund, hamnen, Turning Torso och höra allt han hade att berätta om sina 24 år som MFF-ordförande.
Givetvis märktes åldern och ibland behövde han lite hjälp att trigga igång minnena, men stoltheten över att en gång haft uppdraget han beskrev som det finaste man kan ha i Malmö och kärleken till klubben han första gången såg när laget krossade hans eget Jönköping Södra med 12-0 gick inte att ta miste på. Där föddes den brinnande kärlekslågan till himmelsblått han nu tar med sig i graven.
Han berättade också om det som kanske inte syntes så mycket, om hur han personligen ställde upp när spelare hade det svårt, med samtal, lån, hjälp till jobb och så vidare. Under lång tid var till exempel Kjell Rosén efter den fantastiska karriären anställd som Hans Cavalli Björkmans privatchaufför på SEB.
Han poängterade också hur mycket han brann för MFF Dam! Och hur han avskydde beslutet att göra sig av med den sektionen.
– Det i särklass dummaste beslutet mina efterträdare tagit, dundrade han och man såg mer än en glimt av hans gamla pondus.
Därför känns det extremt viktigt att inte glömma bort att Malmö FF där vann SM-guld fem gånger under hans tid som ordförande; samtliga guld MFF överhuvudtaget tog på damsidan. Skönt att han fick uppleva beslutet att återstarta damlaget.
Ingen framgångssaga är dock komplett utan ett par plumpar i protokollet.
Den största:
Tyvärr satt Hans Cavalli Björkman ett par år för länge som ordförande.
Mot slutet av hans långa period på nästan 25 år fanns det ett behov av förnyelse och utveckling som inte uppfylldes och stagnationen som kulminerade med att MFF degraderades till Superettan inleddes och accelererade under hans ordförandeår på 90-talet.
LÄS MER: MFF sörjer – Hans Cavalli Björkman har avlidit
PODCAST: Ole Törner och Hasse Strandberg möter Hans Cavalli Björkman
