Danskt hjärta, internationell hjärna – Fotboll Skåne möter JDT
Kraven är höga på Malmö FF:s nya tränare Jon Dahl Tomasson.
För i MFF kan han inte välja på att utveckla unga spelare eller vinna titlar.
Här gäller det att göra både och.
– Det är underbart med en klubb med ambitioner, jag har själv samma attityd, säger JDT i en intervju med Fotboll Skåne.
Jon Dahl Tomasson har ett fotbolls-cv som minst sagt sticker ut i en allsvensk miljö. Han har spelat i de fyra största ligorna – England, Italien, Spanien och Tyskland – och gjorde inte mindre än 52 mål i den danska landslagströjan. Men det var i Nederländerna, där han också spelade under ett antal säsonger, som tränarkarriären inleddes.
– Holland har påverkat mig mycket, men jag har varit på många olika ställen och bott utanför Danmark i 25 år. Så jag vill kalla mig en internationell fotbollsperson. Sedan är det klart att jag påverkats av den holländska totalfotbollen, både med och utan boll, säger Tomasson när Fotboll Skåne träffar honom på hans nya arbetsplats Eleda Stadion.
Vad fick dig att ta beslutet att bli tränare efter spelarkarriären?
– Jag har ett stort fotbollsintresse och älskar sporten. När man spelar på nivån som jag gjorde tänker man dessutom hela tiden mycket fotboll. Mot slutet av min karriär började jag fundera på vad jag skulle göra när den var över. Jag har alltid tagit ett stort ansvar, var till exempel kapten i landslaget i många år, så det kändes ganska naturligt att bli tränare.
Tomasson fortsätter:
– Just det där med ansvaret tror jag hade stor betydelse. Det var inte bara i landslaget jag tog det utan i många klubbar också. Till det hör att leda och intressera sig för människor med olika bakgrund och från olika kulturer, med olika mentaliteter och personligheter. Jag tyckte helt enkelt att det var intressant.
Var det någon speciellt person som påverkade dig mycket och fick dig att ta steget?
– Jag har ju haft fantastiska tränare. Trappatoni, Ancelotti, Morten Olsen, Bert van Marwijk, Pellegrini, Leo Beenhakker. Alla har sitt sätt att jobba, men du kan alltid lära dig något av var och en.
Berätta lite mer om din fotbollsfilosofi och intryck av MFF så här långt.
– Man ska dominera både med och utan boll. Är man utan den gäller det att återerövra den så fort som möjligt. Det gäller att vara realistisk med att bedöma ett lags kvaliteter, men jag tycker att vi har en god trupp i MFF. Energin har varit positiv från första dagen och det har spelats bra fotboll på träningarna.
– Självklart är det alltid truppens sammansättning som bestämmer hur man ska spela och man ska ta hänsyn till speciella individuella kvaliteter. Jag tycker att det ser bra ut.
Är truppen flexibel nog för att spela på olika sätt?
– Egentligen spelar man aldrig med en och samma formation. Givetvis sätts det upp i tidningen eller i laguppställningen på ett sätt, men det är sällan man står i exakt den formationen i en match, kanske i defensiven, men sällan annars. Vi tränar spelprinciper nu i starten och sedan ska vi sätta en form vi spelar i. Först kommer dock principerna. Jag vill ha rörelse som är svår att försvara mot, jag vill ha riktigt många spelare in centralt i banan. Vi ska inte spela formationsfotboll, vi ska spela där det finns utrymme och plats och titta på hur motståndarna placerar sig.
MFF har lånat in Isaac Kiese Thelin. Vad tillför han truppen som inte fanns där tidigare och vilka möjligheter öppnar den övergången?
– Isaac är en fantastisk spelare som gjorde det riktigt bra senast han var i MFF. Han har haft det svårt i perioder, men han har också haft en mycket fin period i Belgien, i Beveren. Det är en bra grabb som arbetar hårt med kvalitet. Han har kraft i spelet och man kan alltid sätta upp bollen på honom eftersom han är bra på att suga den till sig. Dessutom har han speed.
Hur involverad var du i beslutet att ta honom till Malmö?
– Daniel Andersson och jag har haft en god dialog hela tiden. Markus Rosenberg har gjort det väldigt bra och har betytt massor för klubben. Vi behövde göra något och när möjligheten dök upp kändes det naturligt att ta den.
Anel Ahmedhodzic har gjort succé i i Danmark. Nu är han tillbaka i MFF. Hur bra koll har du på hans insatser i Hobro?
– Hobro är en klubb som försvarar mer än MFF gör och då har han utvecklat den biten. Det lilla jag sett av honom på träningarna, han missade ju den första när han var iväg med landslaget, har sett positivt ut. Han är bra med bollen och har snabbheten. Jag vet att han gjort det bra i Danmark, han har fått god kritik och spelat nonstop.
MFF har pratat om att klubben ska ge fler unga talanger chansen. Det krävs ett visst mod av tränaren. Har du det modet?
– För mig är det enbart en fråga om kvalitet. Ung eller gammal, det har ingen betydelse. Är man bara bra nog så. Med det sättet jag vill spela fotboll på bör alla utvecklas och jag tycker att vi har en bra mix av erfarna spelare och unga hungriga talanger som kan sätta press på de äldre.
Hur vill du hålla kontakten och kollen på P19 och P17, vill du se matcherna själv eller ha någon du litar på som informerar dig?
– Jag har redan pratat med folk från ungdomssektionen, bland andra med P19-tränaren Roland Larsson. Han var på semester när jag blev anställd, men vi hade kontakt på telefon och sedan sprang vi på varandra på Kastrup av en ren slump och tog ett snack. Jag har dessutom fått information om alla våra akademier för de yngre. Det är också meningen att vi från A-staben ibland ska se de ungas träningar och matcher.
– Generellt sett vill jag att man ska ha skugglag hela vägen ner så att man vet vem som är aktuell om det och det händer och det ska även vägas in när vi gör våra övergångsaffärer. Varje dag, varje minut ska man jobba på att bli en bättre spelare, eller tränare. Om man inte har det drivet kan man lika gärna stanna hemma. Men spelarna ska också ha rätt att göra fel, bara man lär sig av det. Slå en passning fel, okej. Men det ska också komma en reaktion efteråt, en vilja att dra lärdom av misstaget och göra det bättre nästa gång.
Allsvenskan har mängder med konstgräsmatcher. Hur påverkar det ditt jobb?
– Två konstgräslag åkte ur, så det blir färre matcher i år än förra året. Men självklart ska fotboll spelas på gräs, konstgräs utvecklar en annan typ av spelare. Holland har också haft många konstgräslag, men där försöker man ta sig från det och förbundet ger extra pengar till klubbarna som byter till gräs. Att vi har en hybridplan att träna på tycker jag är härligt, det är helt rätt väg att gå.
Om MFF möter ett konstgräslag på bortaplan. Ska laget träna på det underlaget de matchförberedande passen?
– Det ska spelarna vara med och avgöra. Jag vet att tidigare har man bara tränat dagen före på konstgräs. Egentligen är det inte relevant vad jag har för åsikt utan det får vi stämma av med spelarna och hitta en lösning som passar.
Två år utan SM-guld har ytterligare ökat förväntningarna. Hur ser du på att så många förväntar sig att du ska sätta stopp i den sviten, eller i stort sett kräver det?
– Jag tycker att det är underbart med en klubb med höga ambitioner. Jag har själv samma attityd. Man ska alltid gå för det bästa. Man kan ta en kopp kaffe och sätta upp benen på bordet eller gå för att vinna och det har jag en stor tro på att vi alltid kommer att göra.
2014 är det enda året med både SM-guld och framgång i Europa. Hur svårt är det att klara båda samma år och kan man även lägga till cupen och klara att satsa på tre saker samtidigt?
– Jonnie Fedel var ju med 1989 när MFF vann cupen senast, det berättar han gärna. Det är givetvis en balansgång och viktigt att involvera fystränaren så att belastningen blir rätt och man ska alltid sträva efter och planlägga för framgång överallt och så har det varit i många av klubbarna jag spelat i. Det är svårt, men man ska försöka.
Nu fick du välja en assisterande tränare. Får du välja nästa också?
– Haha, vi får se. Oavsett vem det blir kommer det att vara viktigt att ha god koll på ungdomsverksamheten. Det är det jag menar med skugglag, vi ska veta vilka spelare som finns där och hur snabbt de utvecklas.
Hur ser du på skillnaden mellan att vara assisterande tränare, som du mest varit, och huvudtränare?
– Ansvaret är större som huvudtränare och gruppen man ska ta ansvar för större. Men jag har alltid varit en person som tagit ansvar och gillat att göra det. Och jag har tagit det på en hög nivå.
Du blev tillsvidareanställd. Är det en bättre lösning än att ha kontrakt?
– Jag tyckte att de var intressant och bra, annars hade jag inte sagt ja. Det finns fördelar i planeringen, inte minst när ett kontrakt håller på att gå ut.
MFF har bytt tränare ofta den senaste tiden. Påverkar det dig och ditt uppdrag?
– Det har jag inga synpunkter på, så nej.
Foto: Bildbyrån
