Experten om HIF:s ekonomi: ”Att sälja Gigovic var nödvändigt”
Trots pandemi och degradering levererade Helsingborgs IF ett litet ekonomiskt plus under 2020.
Vi tog hjälp av Anders Norlen, energimarknadsanalytiker och expert på fotbollsekonomi, för att analysera HIF:s finanser.
Här följer du Anders på Twitter!
Helsingborgs IF gick 1,5 miljoner kronor plus under pandemiåret. Starkt jobbat – eller?
Givet förutsättningarna HIF har med sin affärsmodell som bygger på en fotbollsdel och en event- och servicedel så får man nog ändå säga att det är bra jobbat, även om resultatet givetvis drivs av försäljningen av Armin Gigovic till Rostov. Med HIFs exponering mot restaurangverksamheten i HIF Service AB så gör faktiskt fotbollsverksamheten (föreningen) ett resultat på 4.1m, men dras sedan ner av förluster i HIF Service AB på runt 2.5m.
Tanken är givetvis att det ska vara tvärtom.
Vad sticker ut i rapporten?
Hur förtvivlat svårt man har att få snurr på den kommersiella sidan av klubben.
Helsingborg har delat upp sin verksamhet i två ben: fotbollen ligger i moderföreningen och kommersiell verksamhet (försäljning av sponsorpaket, driva restaurangverksamhet och sköta övrig drift av Olympia) i det helägda dotterbolaget HIF Service AB.
Okej, 2020 var ett helt exceptionellt år på massor av sätt och givetvis har restaurang- och eventindustrin varit den som drabbats hårdast. Men 2020 var inte ett unikt år i HIF Service ABs historia, då man redovisade en förlust på omkring 2.5m.
Poängen med HIF Service AB är givetvis att man genom att driva de kommersiella verksamheterna på ett lönsamt sätt kunna lämna ett positivt bidrag till sporten, men de senaste fyra åren har man istället rakat upp förluster varje år vilket dränerat fotbollsverksamheten.
Visar med tydlighet hur svårt det är att jonglera så vitt skilda verksamheter som att driva fotbollsverksamhet, restaurang och fastighetsskötsel med gott utfall.
Vad imponerar mest?
Inte många ljusglimtar, men att man lyckades sälja Gigovic var nödvändigt för att klara året. Frågan i retrospekt är väl om det kostade föreningen kontraktet för 2021.
Man tog 0.95 poäng per match omgång 1-23, med Gigovic. Man tog 0.57 poäng per match omgång 24-30 utan Gigovic. Givet att man hade hållit i samma snitt under avslutningen hade man slutat på samma poäng som Kalmar, som tog kvalplatsen.
Men med sin svaga balansräkning hade man inget val.
Vad oroar mest?
Den fortsatt mycket svaga balansräkningen och sänket HIF Service AB.
Degraderingen till Superettan kommer rimligen pressa intäkterna ytterligare, även om man inte såg någon tillbakastuds i exempelvis sponsorintäkterna till samma nivåer föreningen hade innan den första degraderingen 2016. Däremot kommer TV-intäkterna givetvis falla betydligt.
Frågan är hur mycket av de större kostnadsposterna – framförallt personalkostnaderna – som är flexibel efter den degradering.
Vad kan man läsa ut av klubbens agerande på transfermarknaden?
Man köpte spelare för 1.7m under 2020 och bokförde transferintäkter på 16.6m, plus att man sitter med en fordran på ytterligare 15m.
Men givet den finansiella situationen så kan man anta att man gärna hade sålt fler kontrakt, om det funnits köpare. Max Svensson ligger väl rätt nära till hands att tro att han skulle kunna vara på väg bort.
Hur står sig HIF ekonomiskt i Superettan?
Man kommer gå in i Superettan 2021 med störst intäkter, precis som förra gången. Men ekonomi handlar om att hushålla med sina resurser, något Helsingborg visat att man inte varit speciellt bra på under rätt många år.
Degerfors klarade av att ta steget upp med personalkostnader på runt 10-11m. Helsingborg lade mer än tre gånger så mycket under 2020 (Allsvenskan) på sin spelartrupp. Helsingborg måste se till att omsätta sin relativa ekonomiska överlägsenhet till sportslig, såklart.
Och det är där utmaningen ligger för Granen och gänget.
